Plan för laddinfrastruktur Vara kommun

Antagen av kommunfullmäktige 29 april 2024 § 25

Sammanfattning

Västra Götaland har ett regionalt klimatmål att vara en fossiloberoende region senast 2030. Övergången till elfordon och laddinfrastruktur är en del i omställningen till en fossiloberoende transportsektor. Under år 2022 var 63 procent av alla nyregistrerade personfordon i Vara kommun laddbara och vid årsskiftet 2022/2023 utgörs 5,8 procent av personbilarna i kommunen av laddbara fordon. Vara kommun har år 2023 behov av 58 publika laddpunkter och det finns 86 laddpunkter i kommunen (uppgiften gäller från 31 augusti 2023). År 2030 beräknas behovet vara 498 publika laddpunkter. För lätta lastbilar förväntas 80 procent av alla nya fordon vara laddbara år 2030 och 100 procent år 2035.

Var?

Kommunen ska arbeta för utbyggnad av laddstationer på de platser där det är strategiskt lämpligt och där laddning efterfrågas.

Vem?

Kommunen ska arbeta för att privata aktörer etablerar publika laddstationer i kommunen.

Hur?

Publik laddning på privat mark

Kommunen ska uppmuntra privata aktörers etablering av laddstationer

Publik laddning på kommunal mark

Kommunen ska genom nyttjanderättsavtal hyra ut kommunal mark till privata aktörer för etablering av laddstationer.

Laddning vid kommunala arbetsplatser

Vara kommun sätter inte upp egna laddstationer vid kommunens arbetsplatser för att anställda ska kunna ladda sina privata elfordon. Men kommunen ska verka för att anställda i Vara kommun ska ha tillgång till publika laddstationer.

Laddning av kommunens fordonsflotta

Laddning av kommunens egen fordonsflotta sker via icke-publik laddning på kommunens fastigheter.

Förutsättningar och efterfrågan

Nuläge - statistik

Av nybilsförsäljningen under år 2022 stod laddbara bilar för 54 procent och totalt är nio procent av personbilsflottan i Sverige laddbar. Av de laddbara bilarna som såldes var 32 procent rena elbilar och 22 procent laddhybrider (2022 ett nytt rekordår för laddbara fordon enligt PowerCircle).

Sammanställning av antalet laddbarafordon som nyregistrerades i Sverige 2021 och 2022


2021


2022



Antal sålda laddbara bilar

Procent av totalt antal sålda bilar

Antal sålda laddbara bilar

Procent av totalt antal sålda bilar

El

57 818

18

96 163

32

Laddhybrid

78 200

25

66 775

22

Totalt

314 313

43

299 220

54

Under år 2022 var 63 procent av alla nyregistrerade personfordon i Vara kommun laddbara och vid årsskiftet 2022/2023 fanns det totalt 575 laddbara personfordon i kommunen, vilket utgör 5,8 procent av personbilarna i kommunen.

EU-kommissionens rekommenderande planeringsmått innebär att det behövs en publik laddpunkt per tio laddbara bilar. Detta innebär att Vara kommun 2023, har behov av 58 publika laddpunkter och det finns 86 laddpunkter i kommunen (uppgiften gäller från 31 augusti 2023).

Framtida behov - prognos

Prognosen för hur publik laddinfrastruktur utvecklas hör samman med det växande behovet av fossilfria transporter och en rad andra faktorer, av vilka några presenteras nedan. Både stödsystem och sanktioner påverkar utvecklingen för elbilsförsäljningen. Ett av de viktigare styrmedlen är EU:s utsläppsregler som genom typgodkännande gradvis ställer tuffare krav på bilindustrin vad gäller utsläppsnivåer. Kraven kommer att skärpas både 2025 och 2030 (EU:s förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035 förklarat, Nyheter Europaparlamentet). Den historiska trenden visar en exponentiell utveckling av försäljningen av elfordon och i det högsta scenariot kommer en majoritet av alla nya fordon gå på el år 2030 (Långsiktiga scenarier för introduktion av elfordon, Energiforsk).

Det statliga bolaget Trafikanalys har regeringsuppdraget att redovisa statistik och korttidsprognoser över den svenska fordonsflottans utveckling. Deras korttidsprognos från år 2023 anger att cirka 75 procent av nybilsförsäljningen av personbilar kommer bestå av laddbara personbilar år 2025 (Korttidsprognoser för den svenska vägfordonsflottan, Trafikanalys).

Stockholms handelskammare har tagit fram tre scenarier avseende laddbara personbilar i Sverige år 2030 där medelscenariot innebär att 50 procent av alla personfordon är laddbara. De högre respektive längre scenarierna är 65 respektive 28 procent (Elbilar på frammarsch, Stockholms handelskammare oktober 2020). Om man antar att antalet personbilar i Vara kommun är samma som idag (9 958 personfordon i trafik vid årsskiftet 2022/2023) och att 50 procent av fordonen är laddbara, uppskattas 4 979 laddbara personbilar finnas i kommunen år 2030. Detta innebär ett behov av 498 publika laddpunkter i kommunen år 2030 om EU-kommissionens rekommenderande planeringsmått ska följas.

Generellt påverkas behovet av antalet publika laddpunkter av vilken effekt laddpunkterna kommer att ha. Om många av de nya laddpunkterna har hög effekt behövs inte lika många nya laddpunkter för att fylla samma behov. Hög effekt ger kortare laddtid och laddplatsen kan betjäna fler bilar per dag. Men respektive plats förutsättningar avgör hur behovet ser ut, främst utifrån när elbilsägarna vill ladda. Om elbilsägarna vill ladda medan de utför någon form av aktivitet, till exempel besöker badhuset eller biblioteket, minskar inte snabbladdare behovet av laddpunkter.

Ytterligare en faktor är i vilken omfattning boende i flerfamiljshus utan egen parkering skaffar laddbar bil. Om de inte får möjlighet till hemmaladdning kommer de bli hänvisade till att ladda från den publika laddinfrastrukturen vilket ökar behovet.

Gods

För lätta lastbilar förväntas 80 procent av alla nya fordon vara laddbara år 2030 och 100 procent år 2035, i linje med EU:s utsläppskrav. Tunga eldrivna lastbilar förväntas i högscenariot utgöra över 60 procent av nya fordon år 2030. Lastbilar som används för lokal trafik förväntas elektrifieras först, följt av regionala transporter, och därefter fjärrtransporter och de tyngsta transporterna inom exempelvis skogs- och jordbruk (Långsiktiga scenarier för introduktion av elfordon, Energiforsk).

Utvecklingen av elektrifierade godstransporter är beroende av utvecklingen av laddinfrastruktur. Det finns prognoser på att 80 procent av laddningen kan komma att ske i depå, lastbilens hemmaladdning, precis som för elbilarna. Därför är det viktigt att säkerställa att åkerier och transportköpare utrustas med laddinfrastruktur. Utöver laddning i depå kommer semi-publika laddplatser att behövas tillsammans med publika längs vägnätet, i takt med att fjärrtransporterna elektrifieras. Till år 2030 beräknas att omkring 1200 publika och semi-publika laddpunkter kommer behövas för godstrafiken i Sverige. Fordonstillverkarna tror på en kombination av tre olika alternativ för laddning; publika snabbladdare, laddning via elväg och bränslecellselektriska fordon som kräver vätgasinfrastruktur (Elektrifiering och laddning av tunga transporter, Power circle).

Skövde Energi har fått stöd från Energimyndigheten för utbyggnad av infrastruktur för regionala elektrifieringspiloter i form av strategiskt placerade laddstationer för tunga godstransporter på väg. En av de strategiskt placerade platser som Skövde Energi valt ut är Heljeved utanför Vara tätort. Övriga platser ligger i Vårgårda, Götene, Tidaholm och Skövde.

Europa och världen

Flest laddbara fordon såldes år 2021 i Kina. Sett till andel av totalt antal nyregistrerade fordon ligger Norge i topp med 86 procent (Global EV Outlook 2022 Electric Vehicles).

I Europa är Tyskland, Frankrike och Italien de största elfordons-marknaderna. Sett till andel av totala försäljningen är Norge (86 procent), Nederländerna (20 procent), Sverige (19 procent) och Österrike (14 procent) störst. Den största ökningen står Grekland för med en ökning på 220 procent från 2020 till 2021 (Transport & environment).

Antalet nyregistrerade laddbara fordon i Europa

Figur 1 BEV ståt för Battery Electric Vehicle och innebär att bilen är helt och hållet eldriven. PHEV står för Plugin Hybrid Electric Vehicle, vilket innebär laddhybrid. Plug- in innebär laddningsbarabilar vilket är samlingsnamnet för de båda varianterna.BEV ståt för Battery Electric Vehicle och innebär att bilen är helt och hållet eldriven. PHEV står för Plugin Hybrid Electric Vehicle, vilket innebär laddhybrid. Plug- in innebär laddningsbarabilar vilket är samlingsnamnet för de båda varianterna.

År 2035 förutspås hälften av alla bilar som säljs i världen vara elbilar och för Europa förutspås alla nya bilar som säljs vara elbilar (IHS Global Insight, Goldman Sachs Reasearch).

Förutsättningar avseende elnät - energiförsörjning

Sverige tillsammans med Norge är ledande när det gäller försäljning av elbilar och de är länder med stor elproduktion jämfört med befolkningens storlek. Det finns grundläggande infrastruktur för produktion och distribution av el som drivmedel, men de sista stegen till lokalt nät och från lokalt nät till fordon behöver utvecklas. Om alla personbilar i Sverige (cirka fem miljoner) byttes ut till elbilar krävs det cirka 12 TWh per år för laddning av dessa, detta innebär 8,9 procent av Sveriges elförbrukning (2022). Elbilar är så pass energieffektiva att energibehovet är förhållandevis litet. Den genomsnittliga körsträckan i Sverige är tre till fyra mil per dag och det innebär ett laddbehov av fem till åtta kWh per elbil och dag.

I kommunen är bland annat Kvänum Energi och Vara Energi nätägare. Båda energibolagen har satt upp ett flertal laddpunkter för publik användning och utnyttjandegraden av laddpunkterna har ökat markant senaste året. För Kvänum Energi är laddpunkterna i Jung de mest använda och för Vara Energi är det laddpunkterna på Stora Torget i Vara tätort. Båda energibolagen får frekvent förfrågningar från bolag som vill etablera laddstationer i kommunen, ofta med höga effektkrav. Om Västtrafik eller ett åkeri skulle genomföra en upphandling med krav på elfordon kommer det ha stor påverkan på efterfrågan av laddstationer för tunga fordon.

Det går inte generellt att säga var i kommunen det finns kapacitet för att sätta upp laddstationer utan detta måste studeras från fall till fall och kan variera över dygnet. Ett ökat effektbehov i kommunen är ett problem då Vattenfall som äger regionnätet inte ger utökade tillstånd för effekten. Den gröna omställningen, med elektrifiering och förnyelsebara energikällor såsom solceller och vindkraft, innebär stora utmaningar för Vattenfall. För att lösa problemet undersöker Kvänum Energi möjligheten att skaffa batterilager och Vara Energi undersöker möjligheten att frigöra effekt genom att flytta över kunder till fjärrvärme.

Genomförande

Vara kommun har gjort ställningstaganden gällande var laddinfrastrukturen ska placeras, vem som ansvarar för att etablera och hur den ska etableras.

Var?

Kommunen ska verka för utbyggnad av laddstationer på de platser där det är strategiskt lämpligt och där laddning efterfrågas.

Vid placering av laddpunkter bör följande frågor användas som utgångpunkt:

  • Är platsen välbesökt?
  • Stannar besökarna tillräckligt länge för att laddning ska vara aktuellt?
  • Har besökarna åkt tillräckligt långt för att behöva ladda?

Vid placering av icke-publika laddpunkter bör följande frågor ställas:

  • Kan laddpunkten användas publikt delar av dygnet eller året?
  • Finns det möjlighet till samarbete med närliggande verksamheter eller bostäder?

Före projektering av en ny laddstation är det viktigt att undersöka vad den gällande detaljplanen anger för platsen. I de fall nya detaljplaner tas fram är det viktigt att de inte utgör något hinder för laddinfrastruktur. Kommunen bör vara uppmärksam på att anläggning av parkering och vissa kompletterande åtgärder vid en laddstation kräver bygglov. Ytterligare möjligheter att reglera laddstationerna finns genom lokala trafikföreskrifter.

Det bör så långt som möjligt undvikas att laddpunkter sätts upp ut med gator, även där boendeparkering sker ut med gatan. För att elbilsägare garanterat ska kunna ladda längs gatorna behöver parkeringsplatser reserveras exklusivt för elbilar vilket utesluter parkering för andra fordon. Det kan dessutom försvåra snöröjning och försvåra möjligheten att på sikt förändra markanvändningen där laddpunkter finns.

Platser med behov av laddpunkter

Plats

Kommentar, samutnyttjande med mera

1. Snabbladdare i anslutning till E20 i Vara tätort på Heljeved.

Endast publik laddning.

2. Snabbladdare i anslutning till handelsområdet Axet.

 

3. Sprintenområdet i Vara tätort. Utökat antal laddare främst vid badhuset.

Här kan kommunen ha behov av laddning av sin egna fordonsflotta samt att det finns en mängd arbetsplatser i området med anställda som kan behöva ladda.

4 Vara utomhusbad, Pentahallen och i anslutning till Vara SK:s fotbollsplan på Torsvallen och vid konstgräsplanen i Vara tätort.

Kan även användas som komplement till laddarna vid Sprintenområdet.

5 Stora Torget i Vara tätort. Utökat antal laddare.

Dessa laddare är det som används mest. Används både av besökare och som arbetsplatsladdning.

6 Badhusparken i Vara tätort, Parkgatan.

Här kan kommunen ha behov av laddning av sin egna fordonsflotta samt arbetsplatsladdning.

7 Vedums skola och Vedums Idrottshall.

Möjlighet att ladda för besökare och personal.

8 Levene skola och besökare till Levene äng.

Möjlighet till icke-publik laddning under arbetstid och publik laddning övrig tid.

9 Helås lekplats i Helås.

10 Almesåsen, Ryda.

 

11 Lumber och Karle i Kvänum (centralt).

Sätter upp sex egna laddpunkter men behov av ytterligare kan finnas i framtiden.

Gods

Plats

Kommentar, samutnyttjande med mera

12 Heljeveds etableringsområde i Vara tätort.

Snabbladdare i anslutning till E20 i Vara tätort.

Nödvändigt att kombinera laddning med möjlighet till rast och vila för chaufförerna vilket inte finns idag.

Kan medföra trafikproblem.

13 Jung

Snabbladdare i anslutning till Haralds.

Effekt finns i närheten samt möjlighet till vila och rast för chaufförerna. Trafikplatsen möjliggör en god trafiksituation.

14 Tråvad

Placeringen behöver studeras för att inte störa de boende.

 

Karta över Vara tätort med utpekade lämpliga områden för placering av laddpunkter.

Karta över Vara tätort med utpekade lämpliga områden för placering av laddpunkter.

Karta över Vara kommun med utpekade placeringar av lämpliga områden för placering av laddpunkter.

Figur 4 Karta över Vara kommun med utpekade placeringar av lämpliga områden för placering av laddpunkter.

Lämpliga placeringar för laddstationer för tunga fordon.

Figur 5 Lämpliga placeringar för laddstationer för tunga fordon.

Vem?

Kommunen ska verka för att privata aktörer etablerar publika laddstationer i kommunen.

Det finns flera aktörer som har en viktig roll i utbyggnaden av publik laddinfrastruktur. För att kunna erbjuda goda laddmöjligheter behöver både offentliga och privata aktörer samverka.

Kommunens roll

Kommunen har olika roller; markägare, fastighetsägare, arbetsgivare, fordonsägare, myndighetsutövare, informatör och samhällsplanerare. De olika rollerna genererar olika ansvar.

Roller och ansvar baserat på funktion i kommunen

Funktion i kommunen

Roll

Ansvar

Energi- och klimatrådgivning

Informatör

Kunskap om laddinfrastruktur och bidragssystem kopplat till detta. Rådgivande roll till både privatpersoner, företag, fastighets- och bostadsbolag.

Näringslivsutveckling

Informatör, samhällsplanerare

Informationsspridning i befintliga nätverk. Föra dialog med fastighetsägare och verksamheter.

Besöksnäring

Informatör, samhällsplanerare

Informationsspridning i befintliga nätverk. Kunskap om vilka besöksmål som behöver laddinfrastruktur.

Samhällsplanering

Markägare, myndighetsutövare och samhällsplanerare

Strategisk planering, försäkra sig om att laddplatser etableras i tillräcklig omfattning i framtida exploateringar och markupplåtelser, tex genom krav vid markanvisning. Förmedla information om markägarförhållanden.

 

Utifrån fysisk planering och dialog med intressenter som vill installera och sköta drfiten av laddstolpar, föreslå lämpliga platser.

Granska att lagkraven kring laddinfrastruktur vid bygglovgivning efterföljs.

Anläggning och avtalsskrivning

Markägare

Skriva nyttjanderättsavtal.

 

Aktuella platsers slutgiltiga lämplighet bedöms i samråd med Gata/Parkenheten hos tekniska förvaltningen. Om en aktuell plats befinns lämplig upprättar Gata/Parkenheten ett nyttjanderättsavtal med intressenten.

Fordonsansvarig

Fordonsägare

Inköp av elfordon och beställning av laddmöjligheter för kommunens fordon.

Fastighets- och lokalansvarig

Fastighetsägare

Uppsättning av laddpunkter för kommunens fordon på kommunens fastigheter.

Kommunalt bostads- och fastighetsförsörjning (Kommunalt bostads- och fastighetsbolag)

Fastighetsägare

Erbjuda laddning till hyresgäster och besökare till fastigheterna.

Kompetensförsörjning

Arbetsgivare

Verka för att anställda i Vara kommun ska ha tillgång till publika laddstationer. Tillgången kan variera beroende på var i kommunen arbetsplatsen ligger.

Vid behov kan kommunen samarbeta med laddoperatörer för att säkerställa tillgång till laddpunkter för de anställda.

Politisk viljeinriktning

Markägare, fordonsägare

Fatta inriktningsbeslut.

 

Hur?

Publik laddning på privat mark

Kommun ska uppmuntra privata aktörers etablering av laddstationer genom informationsinsatser.

Publik laddning på kommunal mark

Kommunen ska genom nyttjanderättsavtal hyra ut kommunal mark till privata aktörer för etablering av laddstationer. I undantagsfall kan kommunen föra diskussion med aktörer om utökat samarbete för publik laddning.

Laddplatser på kommunens fastigheter ska där det är möjligt, och finns behov, kunna användas för publik laddning delar av dygnet för att öka nyttjandegraden och tillgodose behov av publik laddning för till exempel flerbostadshus.

Laddning vid kommunala arbetsplatser

Vara kommun sätter inte upp egna laddstationer vid kommunens arbetsplatser för att anställda ska kunna ladda sina privata elfordon. Men kommunen ska verka för att anställda i Vara kommun ska ha tillgång till publika laddstationer. Tillgången kan variera beroende på var i kommunen arbetsplatsen ligger, störts tillgång kommer att finnas i tätorterna.

Vid behov kan kommunen samarbeta med laddoperatörer för att säkerställa tillgång till laddpunkter för de anställda.

Laddning av kommunens fordonsflotta

Laddning av kommunens egen fordonsflotta sker via icke-publik laddning på kommunens fastigheter eller via publik laddning om det krävs för att stödja etablering av publika laddstationer.

Fortsatt arbete

För att kommunens fortsatta arbete med laddinfrastruktur ska fungera på ett tillfredställande sätt behöver ytterligare dokument tas fram samt strukturer för samverkan. Dessa beskrivs kortfattat nedan:

Rutin för markupplåtelse

Rutiner för markupplåtelse behöver tas fram innehållande en rad olika användningsområden för allmän plats och inte enbart laddpunkter. Det är dock viktigt att det finns en enkel och tydlig rutin för hur hanteringen av markupplåtelse för laddpunkter ska ske.

Dialog med Kvänum Energi och Vara Energi

En struktur för hur kontinuerlig dialog med energibolagen ska genomföras behöver tas fram. Energibolagen behöver vara informerade om de kommunala planerna och kommunen behöver veta vilka möjligheter och begräsningar som energibolagen hanterar.

Ordlista

Ordlista över begrepp som används i dokumentet

Ord

Förklaring

Batterifordon

Ett fordon där energitillförseln uteslutande sker genom att batteriet laddas från elnätet.

Elbil

Bil som drivs helt och hållet av el. Förkortas BEV.

Laddbara fordon

Sammanfattande begrepp för fordon med batterier som kan laddas via elnätet. Inkluderar både elbil, laddhybrider, elmotorcyklar, elmopeder med mera.

Elhybrid

Fordon som tankas och körs med ett drivmedel, men som även har ett batteri eller en kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning. Kan ej laddas från elnätet, eftersom den inte har något uttag för sladd.

Grön el

Är el som är producerad av förnybara energikällor, som i sin tur innebär energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

Icke-publik laddning

En laddstation som inte är tillgänglig för allmänheten. Kan t. ex. vara placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och används då huvudsakligen av de boende eller de som arbetar på arbetsplatsen.

Fossila drivmedel

Drivmedel av fossilt ursprung, dvs. som tillverkas av råolja (bensin och diesel), naturgas eller kol.

Laddhybrid

Elfordon där batterierna laddas med elström från nätet, men som även är försedd med en förbränningsmotor. Förkortas PHEV.

Laddstation

En plats med en eller flera laddstolpar för elfordon.

Laddpunkt

Kontakten där det laddbara fordonet laddas. Kan vara kontakt med laddkabel eller uttag som sitter på laddaren där fordonets laddkabel ska in. En laddare kan ha fler än en laddningspunkt.

Laddstolpe

En stolpe med en eller flera laddpunkter för laddning av elfordon.

Normalladdning

Normalladdning innebär en effekt på mellan 2,3–3,7 kW. Laddtiden kan variera mellan 3-24 timmar beroende på ampere, enfas- eller trefasladdare, batteriets storlek och batteriets laddningsnivå.

Publik laddning

En laddstation som står placerad där vem som helst kan ladda bilen, till exempel utmed landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Räckvidd

Sträckan ett laddbart fordon kan färdas på en laddning från fulladdat tillstånd. Räckvidden är beroende av flera parametrar, exempelvis topografin, temperaturen, hastigheten och accelerationen.

Semisnabb laddning

misnabb laddning används i parkeringshus och offentliga anläggningar där fordonet kan ladda i ett par timmar. Semisnabb laddning innebär en effekt på upp till 43 kW.

Snabbladdning

Snabbladdning är den snabbaste typen av laddning och har vanligen effekten 43–350 kWh vilket tar cirka 10–60 minuter.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 7 okt kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?